onsdag 10 maj 2017

I väntan på gässlingar...

Om än någon grad på minussidan, en solig och vacker morgon här igår. Så jag drog iväg med kameran i förhoppningen att grågässen vaknat och åt frukost med sina små i vasskanten vid Vendelsjön där jag såg dem förra året. Och visst fanns det grågäss - men vaknat...

 
...och inte en gässling i sikte.
 
Då körde jag till skogs och där höll fåglarna morgonkonsert!
Hann fota en stor hackspett, en dubbeltrast och få en bild som jag är riktigt nöjd med på en rödhake.
 
 
 
 
Bild på en koltrast blev det också (var är skärpan på dessa svarta fåglar!?)...
 
...och en hare som flimrade förbi i ögonvrån.
 
Sedan vidare till Örbyhus slott på andra sidan sjön (räknat från gässligplatsen) i hopp om att få se, och kunna fota, en knölsvan. Knölsvanen var osynlig men jag skrämde ett snatterandpar så de hoppade i sjön och en sädesärla tog det säkra före det osäkra och gömde sig i vassen...
 
 
...innan den förstod att det kanske skulle bli en "djupare" bild om den outgrundligt skådade ut i fjärran från toppen av en utsiktspunkt.
 
Just i det ögonblicket friskade vinden i och små hårda snökorn började stickas. Dags att skynda tillbaka! Och då gjorde jag det, men snodde med mig himmelsblått och solgult som prunkade på marken likt pelargoner i ett ombonat fönster en svinkall och mulen vårdag.
 


 


 
Men skam den som ger sig! Så jag styrde mot gässlingarnas plats igen. Där var det fortfarande lika tomt - och då gav jag upp! Tänkte att livet är så mycket mer än att sitta och stirra på en tom gräsplätt och vänta på gässlingar som kanske inte ens är födda!
 
Efter en bit av vägen tillbaka till stugvärmen faller en knippe solstrålar genom molnen på en liten avlång ö helt nära strandkanten. En rejäl parkeringsficka finns att svänga in på. Tadaa! Och jag kan genom kameraobjektivet se att där står en gråhäger och ett snatterandpar landar precis och många rörelser i vassen. Men först hemma i datorn kan jag se att där nog i det närmaste kryllar av vadare! Tofsvipa - ja. Rödbena??? Svartsnäppa??? Kaja - ja. (Nåja, ingen vadare.) Återbesök bokat så snart tid ges!
Och smyga lite närmare. Men hur privat är grässluttningen jag måste gå över?? 
 

 
 
 
Och här lite övrigt som hamnade på minneskortet när gässlingarna uteblev.
Gammalt möter nytt
 
 Ännu en ensam trana
 
Gullvivorna spirar

 
 

Snart blommar hela ängar!


Här är för stort skärpedjup!

 Här är skärpedjupet jag önskade.
 
 


3 kommentarer:

  1. Denne dagen var du riktig heldig med dine motiver, så mange forskjellige!

    SvaraRadera
  2. Som vanligt, så många sköna bilder. Jag har hälsat på tidigare, men inte kommenterat. Har ärligt talat varit kolossalt både dator- och bloggtrött, men hoppas återfå lite ork och lust.
    Jag hoppas verkligen att du fortsätter att åtminstone då coh då besöka och redovisa från den härliga dammen!!
    Berit E

    SvaraRadera
  3. Tack! Alltid roligt när någon gillar mina bilder.
    /g

    SvaraRadera